Högkänsliga barn – när känsligheten blir både en gåva och en utmaning

Har du träffat ett barn som verkar uppfatta allt? Ett barn som reagerar på en förändring i tonfallet, märker att någon är ledsen trots att personen försöker dölja det, eller blir fullständigt utmattat efter en dag med många intryck?

Jag känner igen mycket av detta från min egen barndom. Jag var ett känsligt barn och kunde påverkas starkt av både människor och miljöer. Det kunde vara berikande, men ibland också ansträngande.

I dag vet vi att människor skiljer sig åt i hur känsliga de är för intryck från omgivningen. Det är viktigt att förstå, eftersom känslighet alltför ofta beskrivs som något negativt.

Vad innebär högkänslighet?

Psykologen Elaine Aron har varit en viktig person inom forskningen om sensory processing sensitivity, ofta förkortat SPS. Begreppet beskriver individuella skillnader i hur människor bearbetar och reagerar på intryck.

Vissa barn kan vara särskilt uppmärksamma på detaljer, reagera starkare känslomässigt eller bli snabbare överstimulerade. Det kan exempelvis visa sig genom att barnet:

  • Behöver lugn efter skolan.
  • Reagerar starkt på höga ljud eller starkt ljus.
  • Blir berört av andra människors lidande.
  • Tänker länge på konflikter eller svåra händelser.
  • Behöver mer tid för att vänja sig vid förändringar.
  • Har ett rikt känsloliv och stor fantasi.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att sådana egenskaper inte automatiskt innebär att barnet är högkänsligt. Flera kan också förekomma vid exempelvis stress, ångest eller neuropsykiatriska svårigheter. Högkänslighet är inte en diagnos.

Vad säger forskningen?

Forskningen om miljökänslighet har visat att vissa människor påverkas mer av sin omgivning än andra.

Ett intressant perspektiv är att känslighet inte bara behöver innebära större sårbarhet. Forskningen om så kallad differential susceptibility undersöker hur individer kan reagera starkare på både negativa och positiva miljöförhållanden. Ett barn som påverkas mycket av stress kan också ha särskilt stor nytta av trygghet, förståelse och goda relationer.

Det betyder inte att varje högkänsligt barn automatiskt har särskilda förmågor. Men det innebär att miljön kan spela en mycket viktig roll för hur barnet mår och utvecklas.

När skoldagen blir för mycket

Tänk dig en vanlig skoldag. Många barn omkring dig. Ljud i klassrummet. Lampor som lyser. Konflikter på rasten. En stökig matsal och krav på att koncentrera sig. För vissa barn blir summan av alla dessa intryck överväldigande. Det kan hända att barnet fungerar bra i skolan men kommer hem och blir ledset, irriterat eller helt utmattat.

Som vuxen kan man undra varför barnet reagerar så starkt på något som verkar obetydligt. Men det vi ser är kanske bara den sista lilla belastningen efter en lång dag. I sådana situationer hjälper det sällan att säga att barnet måste skärpa sig. Vi behöver försöka förstå vad som ligger bakom reaktionen.

Känslighet och empati

Många föräldrar beskriver barn som påverkas starkt av andra människors känslor. Det kan handla om ett barn som blir ledset när någon annan gråter eller som känner stort ansvar för att alla i familjen ska må bra.

Empati är en värdefull förmåga. Men ett barn behöver också förstå att det inte ansvarar för andra människors känslor. Det är inte barnets uppgift att göra mamma glad, rädda en kompis från alla problem eller lösa vuxnas konflikter. Ibland behöver vi hjälpa barnet att skilja på omtanke och ansvar.

Vi kan exempelvis säga: ”Du kan bry dig om någon utan att behöva lösa allt.” ”Det är de vuxnas ansvar att ta hand om vuxnas problem.” ”Du får också tänka på vad du själv behöver.”

Är högkänsliga barn mer mediala?

Det här är en fråga jag ofta möter. Inom andliga traditioner finns föreställningen att känsliga människor lättare uppfattar subtila energier eller andliga intryck.

Det är ett spiritualistiskt perspektiv som jag tycker är intressant att diskutera. Men forskning om högkänslighet visar inte att människor med hög SPS har bevisad förmåga att kommunicera med avlidna.

Vi behöver därför undvika att använda högkänslighet som ett tecken på att ett barn måste vara medialt. Barnet kan vara djupt empatiskt, kreativt och känsligt utan att uppleva något som har med andevärlden att göra.

Hur kan vi hjälpa känsliga barn?

I min digitala kurs lyfter jag särskilt fram vikten av trygghet och återhämtning. Det behöver inte vara komplicerat. Ett barn kan behöva en lugn stund efter skolan, tid i naturen, möjlighet att skapa eller bara få sitta nära en trygg vuxen.

Förutsägbara rutiner kan också underlätta. Framför allt behöver barnet känna att dess känslor är begripliga och tillåtna. Vi kan inte skydda barn från alla utmaningar, och det ska vi inte heller göra. Men vi kan hjälpa dem att utveckla strategier för att hantera sina känslor och sin omgivning.

Känslighet behöver inte vara en svaghet

Jag tycker att vi ibland har en märklig syn på känslighet. Vi uppskattar människor som visar empati, kreativitet och förståelse, men samtidigt kan vi uppmana känsliga barn att sluta vara så känsliga.

Tänk om vi i stället lärde barn att förstå sina känslor, sätta gränser och uppskatta sina styrkor? Ett känsligt barn behöver inte bli mindre känsligt för att fungera i världen. Det behöver stöd att förstå sig självt. Och kanske kan det vara en av de finaste gåvor vi vuxna kan ge.

Fortsatt läsning på MitheraBloggen

Vill du fördjupa dig i högkänsliga barn, intuition, medialitet och barns känslomässiga utveckling? Här hittar du fler artiklar där jag delar mina erfarenheter, kunskap och tankar om hur vi vuxna kan förstå och stötta känsliga barn.

För dig som vill fördjupa dig ytterligare

Jag har också skapat den digitala kursen Barn och ungas känslighet – att förstå, stödja och vägleda. Den innehåller kunskap, forskning, spiritualistiska perspektiv och praktiska övningar för föräldrar och andra vuxna som möter känsliga och intuitiva barn.

Läs mer om våra utbildningar här

Se våra digitala kurser här

Läs mer om vårt förhållningssätt – Mithera-modellen

Med värme,
MariaTherese Bohman Agerhill 

Jag har även skrivit en barnbok ”Alma och de sju spiritualistiska principerna”. Här finns läsprov.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.