Kategorier
Andlig utveckling Hälsa Medial utveckling personligt ansvar Självkännedom

Hur motiverad är du till att utvecklas och växa som människa?

Lever du det liv du vill leva? Sysselsätter du dig med något som får dig att må bra och som du brinner för?

Jag tror att vi måste titta vad vi lägger  vår energi på för att bli lyckliga Ger vi näring till det som vill ska växa eller göder vi sådant som vi inte vill ha? Attraktionslagen innebär att man attraherar det i sitt liv det man fokuserar på. Det vi ger energi, näring och uppmärksamhet på kommer tillbaka till oss.

Jag vet att inom oss alla finns en inre röst (vår ande) som vill utvecklas växa. Denna ande ropar på oss att våga tar risker och våga ta steg framåt. Men vi alla har även en fri vilja så det är inte alla som lyssnar på den inre rösten (anden). Ofta så får rädslan sista ordet och vi väljer att inte ta de där riskerna som skulle få oss att växa som människor och själar.

Min farfar Lennart brukade säga ”hitta något du tycker i är riktigt roligt och se till att du kan försörja dig på det”. Kloka ord tycker jag!

Jag är övertygad om att alla kan tillbringa sin största tid med sitt främsta interesse om man är tillräckligt passionerad och målinriktad. Det går inte på en dag, det kan ta många år, men om man verkligen passionerat brinner för något så kan man ta sig framåt med tankens makt och positiv inställning. Vi måste ha ett kämparglöd och se vägen dit som en underbar spännande resa.

Jag har alltid intresserat mig för andlighet och arbetar sedan 16 år som spiritualistiskt medium. Mitt jobb är min passion och jag älskar att utvecklas vidare i min profession. Jag har inte alltid haft den ekonomin jag önskat men jag har haft tillräckligt för att göra det som jag vill göra. Det handlar om att prioritera. Jag lägger hellre mina pengar på resor och äventyr än på dyra prylar.

För att nå dit jag är idag har jag självklart fått kämpa och brottas med mitt ego som gärna vill ge upp när det blir motgångar och som inte alltid vill ta nästa steg vidare för att växa som människa och medium. Visst har jag tagit vissa ”pauser” i min utveckling, men efter ett tag i stagnation vill min själ vidare och få ny input. Då kan jag höra min inre röst igen vilja hoppa på nästa utvecklingsfas.  Jag tror att vi blir olyckliga när vi står stilla för längre oavsett om vi har fått allt vi önskar. Vår själ längtar efter nya utmaningar och då gäller det att våga hänga med i svängarna.

Kategorier
Hälsa Healing Medial utveckling Personlig utveckling Självkännedom

Personlig Utveckling & Självkännedom

I skolan lär vi oss att läsa, skriva, räkna och kommunicera med andra, men jag skulle önska att vi även lärde oss kommunicera med oss själva, vår själ och vår intuition. Vi skulle behöva lära oss att lyssna mer inåt, på våra känslor.

Vi är alla på resa genom livet och jag skulle vilja påstå att varje misstag vi gör är lektioner. En vän till mig sa en gång – ”livet är som en tre minuters berg-och-dal-bana som du själv har valt att kliva på. Nu är det upp till dig om du vill njuta av färden eller ej.” Det där är otroligt vackert formulerat om hur livet är beskaffat, tycker jag.

Personlig utveckling innebär att du vecklar ut dig själv så att du får reda på vem du är. Det är viktigt att lyssna på sina känslor. Ju mer vi jobbar med våra skuggsidor – det inom oss som är obearbetat – desto mer öppnas inom oss. Allt vi är inombords, alla våra erfarenheter, läggs på vår hårddisk och intuitionen eller andevärlden visar oss vad vi behöver uppmärksamma genom att beröra vissa delar av det vi har samlat på oss.

Hos andra kan vi bara känna det som finns inom vår egen referensram eftersom både intuitionen och andevärlden kommunicerar med oss genom att beröra oss i vårt inre. Har jag aldrig känt eller upplevt sorg så kan jag inte känna in det hos någon annan, på samma sätt som att jag inte kan beskriva en cykel om jag aldrig sett en sådan. Vi ”läser” andra genom att vi känner igen dessa delar i oss själva.

Därför är just personlig utveckling och självkännedom nödvändigt för de som vill utvecklas intuitivt och medialt. Om vi inte vet vilka känslor som tillhör oss själva – hur ska vi då kunna känna in andra? Om vi inte vet vilka vi är – hur ska vi då kunna veta vilka andra är?

Vi kan bara utvecklas medialt i samma takt som den egna personliga utvecklingen har. Din ökade självkännedom måste hela tiden ligga steget före din mediala utveckling. Att titta på våra egna skuggor – att se vad det är som hindrar oss att se, höra och känna det som intuitionen eller andevärlden skickar till oss – är nödvändigt för att utveckla sin medialitet. Sluta försök vara den perfekta människan, bli den du verkligen är och använd dig av varje del av dig själv – allt det du är.

En av mina favoritförfattare Debbie Ford beskriver i sin bok ”Krama din skugga” vikten av att titta på sina egna skuggsidor: ”Var och en av oss har alla mänskliga egenskaper som finns. Det finns ingenting som vi kan se eller tänka oss som vi inte är, ändamålet med vår resa är att återställa oss till denna helhet.” Jag tror att ju mer vi tar itu med oss själva och ser på våra skuggsidor och våra blockeringar – ju mer vi tittar på vad det är som hindrar oss att göra upp med vårt eget förflutna – desto mer får vi då på vår hårddisk. På så sätt släpper vi fram mer av det som är vår intuition.

Vi kan tjäna väldigt mycket på att upptäcka våra dolda känslor, det kan vara värdefulla gåvor. Ibland kan tex vår egoism rädda oss från att överanstränga oss. Lite lathet kunde hjälpa oss att bryta en ond cirkel av arbetsnarkomani. Och även om högfärdiga är det sista vi vill bli kallade får kanske andra äran av det vi har åstadkommit om vi inte säger ifrån. Det är just de impulser som vi är räddast för som kan vara nyckeln till det som fattas i vårt liv.

En man som deltog i en av mina meditationsgrupper kallade personlig utveckling för personlig avveckling istället – och visst går det att uttrycka det så. Egentligen skalar vi ju då av lager som vi lagt till vårt nuvarande fysiska jag, med andra ord den personlighet vi förknippar med vår livssituation och roll i samhället genom alla år, och kommer närmare själva kärnan – det äkta jaget, den verkliga personligheten. Kalla det själen om du vill.

Om vi har närkontakt med vårt äkta jag oberoende av egot så identifierar vi oss inte med vår titel, tjänst eller livssituation. Då är vi bara oss själva, våra själsliga jag, överallt och alltid. Personer som inträtt i ett sådant tillstånd brukar man kalla ”upplysta”, vilket kommer av att de är fullständigt belysta – det finns inga sidor i dem som ligger gömda under samhälleliga eller egoistiska skyddslager. Genom att lära känna dig själv kan du nå dit. Skulle inte det vara underbart?

Kategorier
Hälsa Healing Personlig utveckling Spiritualistiskt medium

Vikten av att förlåta

Det kan vara svårt att förlåta dem som vi tycker har behandlat oss illa eller gjort oss orätt, men så länge som vi lever kvar i denna bitterhet och med agget lever vi även kvar i ånger och negativ energi och detta tillstånd följer med oss till andra sidan när vi går över. Det är viktigt både för oss själva, och för dem vi tycker har behandlat oss illa, att vi förlåter, så att vi kan gå vidare.

Om vi har lämnat något oklart så följer det med oss och begränsar oss. Att förlåta innebär en stor befrielse, som att lyfta ett tungt ok från våra axlar. Förlåtelse kan innebära att man ger upp hoppet om en annorlunda eller bättre situation i dåtid och det är också att ge upp den bitterhet man eventuellt har rätt till att känna.

Jag har haft många klienter som har haft svårt att förlåta sina bortgångna släktingar för hur de agerat när de levde på jorden. En gång besökte jag en äldre dam som tyckte att det spökade hemma hos henne och hon ville att jag skulle hjälpa henne att få lugn och ro så att hon kunde sova ostört på nätterna.

När jag kom dit så märkte jag att det var kvinnans bortgångna mamma som var där. Inte som en jordbunden ande som behövde hjälp över till andra sidan, utan som en nära anhörig som ville sluta fred med sin dotter. De hade haft en mycket dålig relation och dottern, som nu var åldrad, ältade fortfarande sin hemska barndom och uppväxt. Hon skyllde allt på sin elaka mamma och hade väldigt svårt för att gå vidare.

Det förflutna hade etsat sig fast i hennes minne och hon levde i en bitterhet och negativ energi som begränsade hennes livsglädje betydligt. Hennes döda mor kom till henne för att be om förlåtelse – både för sin egen skull och för dotterns, så att de båda kunde gå vidare utan bitterhet och hat.

Det var väldigt svårt att få den gamla damen att förstå vikten av förlåtelse. Modern hade ju varit så elak, så hon hade minsann rätt att vara bitter och arg. Så gott jag kunde försökte jag visa henne vikten av försoning, och till sist så tror jag faktiskt att hon en gång för alla förlät sin mamma på riktigt och slutade älta det förflutna. Ett par veckor senare ringde hon mig för att berätta att hon nu kunde sova på nätterna.

Dessutom mådde hon mycket bättre både fysiskt och psykiskt och hennes onda axlar och rygg värkte betydligt mindre. Hon började känna sig fri, vital och hade äntligen varit med om en livsglädje som hon inte kunde minnas att hon känt tidigare i livet. Jag är övertygad om att hennes döda mamma också kände en oerhörd befrielse och jag tror att hon äntligen kunde gå vidare med sin egen utveckling på andra sidan. Som sagt, det är inte bara andevärlden som kan skänka oss tröst och lättnad – det är ett utbyte.

Jag har hört en berättelse om två judiska män som hade överlevt förintelselägret. Männen träffades efter många år och talade om det de varit med om och den ene frågade den andre:

–     Har du förlåtit nazisterna?

–     Ja, det har jag gjort svarade den andre.

–     Det har inte jag sa den förste, jag är fortfarande fylld av hat och förbittring mot dem för allt de gjorde mot oss.

–     I så fall så håller de dig fortfarande fången i lägret.

Att förlåta gör oss till vinnare inte förlorare. Om vi lyckas är vi själva de största vinnarna.